2. Etik och politisk frihet, demokrati och val
I fördraget om Europeiska unionen fastställs att ”varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv. Besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.”[i] Öppenhet och etik är frågor som är nära kopplade till utövandet av politisk frihet och rösträtten. Parlamentet har hanterat dem genom olika initiativ som t.ex. uppförandekoden för ledamöterna, öppenhetsregistret och den offentliga registerwebbplatsen[ii].
Förslaget från artivisten Sára Bányai – Rethink with the Communitives of Malmö(1 juni 2024) – påminner på ett lekfullt sätt om behovet av att vi agerar etiskt och ansvarsfullt när vi utövar vår politiska frihet. Genom ett kortspel med tillhörande spelregler vill Sára Bányai få oss att tänka om i våra lokalsamhällen. Hon har gjort det med en specifik plats i Sverige i åtanke och tar upp frågor om hur och i vilka syften vi bör använda vår rösträtt och vår rätt att delta. I det här spelet handlar det påhittade engelska ordet ”communitive” (community + initiative) om synergierna mellan projekt med lokalsamhället i fokus och lokalsamhällen som vågar ta initiativ.
ARKoPOLL: the party!
ARKoPOLL: the party!
Paul GRAHAM – Untitled, Germany (Swarm of flies / Hole in Ground)
ILIYANA GRIGOROVA
ILIYANA GRIGOROVA
Berit HEGGENHOUGEN-JENSEN – Untitled
Disco Voting Booth
ULYSSE VASSAS
Yannis PSHYCHOPEDIS – Portrait de Lorca
Rethink with the Communitives of Malmö
Rethink with the Communitives of Malmö
Hygge,
Hygge,
I Berit Heggenhougen-Jensens diptyk Utan titel (1990) väcker kasinobordets gröna matta etiska och moraliska frågor om de beslut som tas under spelets gång i ett spel där pengar och resurser byter ägare. Bordet som föremål har getts en framträdande plats av flera av de utvalda artivisterna (Bányai, Almeida). Rosina Lui ställer en särskild sorts bord i centrum för sitt verk Hygge (2024). Förutom det här låga bordets fysiska egenskaper och användbarhet för en kopp kaffe förkroppsligar det historiska, sociala och politiska värderingar som Rosina Lui lyfter fram.
Hygge dök första gången upp i dansk skrift på 1800-talet. Ordet kan översättas med mys, gemytlighet och hemtrevnad och har blivit en del av den danska folksjälen. Det är inte bara ett individuellt sinnestillstånd utan också en vardagsupplevelse som handlar om gemenskap, trygghet, jämlikhet och social och personlig harmoni. Bakom hygge finns också en stark och hållbar politisk struktur som stöder varje individs rättigheter och friheter i fråga om kulturellt, socialt och politiskt deltagande. Det här föremålet – till sin funktion ett centralt placerat lågt soffbord – fångar själva kärnan i ett öppet, demokratiskt och samarbetsinriktat samhälle.
En annan infallsvinkel har Giannis Psychopedis (född 1945) i sina verk från slutet av 60-talet där han tar upp maktmissbruk som ett medel att kringskära medborgarnas rättigheter – en spegling av den politiska situationen i Grekland på den tiden[iii]. Med sin skarpa och bitska dokumentära ton skildrar Lorca (1968) ett galleri av personer med förmodat höga positioner i den politiska hierarkin. Ansiktenas fulhet accentueras i ett annat av Psychopedis verk från samma period: The Saviors (1968)[iv].
Psychopedis målning följer samma visuella koder som andra konstnärer och grupper vid denna tid, såsom spanska Equipo Crónica och Equipo Realidad, kollektiv som i hög grad använde bilder från tidningar, bio och konsthistoria som ett sätt att kommentera den sociala och politiska verkligheten. Konstkritiker och historiker har beskrivit det så här:
Giannis Psychopedis, vars arbete efter 1964 kombinerade en politisk agenda med en svartvit tidningsestetik och konceptet med fotoessäer, anspelar ibland direkt på medlemmar av den politiska och sociala eliten. Den kalla fotoestetiken gjorde det möjligt för Psychopedis att dokumentera tidens hårda och råa verklighet objektivt och osentimentalt[v].
Paul Grahams (född 1956) fotoditpyk – Utan titel, Tyskland (Swarm of flies/Hole in Ground) (1990) – kontrasterar en närbild på ett hål i marken mot en bild på en flugsvärm tagen bakifrån. Enligt kritikerna som kommenterade detta verk i katalogen över förvärv från Förenade kungariket 1992 bär dubbelbilden visuellt vittnesbörd om de materiella spår som Berlinmuren lämnade kvar i stadsbilden som ett verktyg för förtryck och separation av människor som hörde samman.
I sin fotodiptyk har Paul Graham fokuserat sin kamera på marken där Berlinmuren en gång stod för att varsamt rekapitulera nutida historiska händelser. I högerrutan kastas betraktaren rakt ner i ett hål i marken som blivit kvar efter det som var en politisk gräns. I vänsterrutan riktas blicken uppåt mot himlen för att betrakta en flugsvärm i rörelse, och medan minivalkyriorna drar sig tillbaka i fjärran hänger ett olycksbådande förebud om politisk missämja kvar i luften[vi].
Psychopedis verk som beskrivs högre upp kan ställas sida vid sida med ett annat konstverk som beskriver flera porträtt på ett väldigt annorlunda sätt: Changemakers (2024), av den bulgariska fotografen och artivisten Iliyana Grigorova. Huvudpersonerna i detta kalejdoskopiska kollektivporträtt är de människor – aktivister och artivister – som Grigorova träffade när hon deltog i projektet ”Pop the vote!”, som vi skriver om i inledningen.
Genom sin användning av cyanotyp, en av de primitiva fototeknikerna på 1800-talet, med den karakteristiska blåaktiga monokromen, tillkännager Grigorova sin uppriktiga beundran för dessa människor. Användningen av en teknik som skulle betraktas som sällsynt i dag tycks ha till syfte att belysa entusiasmen, modet och dynamiken hos varje individ. Egenskaper som vi även kan uppskatta i verken från Ulysse Vassas – Disco Voting Booth (2024) – och Fjorida Cenaj (Cultterra Team) – ARKoPOLL: ARKoPOLL: the party! (2024). Den bärande idén bakom dessa båda verk är att uppleva och dela demokratin som en hyllning som alla kan delta i.
[i] Fördraget om Europeiska unionen, avdelning II, artikel 10.
[ii] Europaparlamentet, ”Öppenhet och etik”, finns på https://www.europarl.europa.eu/at-your-service/sv/transparency.
[iii] Grekiska kulturministeriet, Nationalmuseet för samtidskonst, ” Trotsets år: Konsten i 70‑talets Grekland”, ”Grekland upplevde en […] period av politisk kris och oro med ett antal kortlivade regeringar i spåren av konstitutionskrisen i juli 1965. Genom statskuppen den 21 april 1967 infördes en diktatur som skulle hålla i sju år och sluta med den turkiska invasionen av Cypern och ockupationen av en stor del av ön.”, ”[…] konsekvenserna av samtidens händelser på världsscenen kunde inte undgå att medvetandegöra grekiska konstnärer. Konsten blev starkt politisk runt om i världen under den här perioden. Händelserna i Grekland gav konstnärer rikligt med existentiella råvaror till deras arbete och stärkte deras önskan att gripa in kritiskt, en önskan som växte fram ur deras livserfarenheter, ett djupt rotat behov och tidsandan under en period som gav näring åt kampen om idéer.”, december 2005–maj 2006.
[iv] The Saviors (1968) tas upp i följande artikel i ART – ΝΕΑ,3 okttober 2023:
”Den stora retrospektiva utställningen ’Giannis Psychopaidis. Konsten som vittnesbörd om en kamp. Verken från 1960- och 1970-talen och deras efterdyningar’ öppnar i morgon på konstgalleriet i kommunen Centrala Korfu och Diapontiska öarna. Fokus ligger på den konstnärliga produktionen under 60- och 70-talen.” https://www.efsyn.gr/tehnes/art-nea/406500_pneyma-shima-kai-hroma-mias-oramatikis-aristeras.
Om andra nyare projekt från konstnären: ”Giannis Psychopaidis konstnärsvår”, 14 april 2024:
”Med två utställningar i Tyskland och England i april och därefter i Grekland i juni sprider Giannis Psychopaidis sitt konstnärskap över stora delar av Europa […]. Giannis Psychopaidis, som delat sitt liv mellan München, Berlin och Bryssel, är en av dem som gjort konstnärligt avtryck och förekommer flitigt på teatrar, konstmuseer, gallerier och institutioner.” https://www.efsyn.gr/nisides/429467_i-kallitehniki-anoixi-toy-gianni-psyhopaidi
Vi tackar TWOFOURTWO för deras hjälp med att hitta ytterligare information om den politiska och historiska kontexten kring Psychopedis målning på Europaparlamentet.
[v] Grekiska kulturministeriet, Nationalmuseet för samtidskonst, ”Trotsets år: Konsten i 70‑talets Grekland”, december 2005–maj 2006.
[vi] ”Tolv stjärnor – utvalda verk från Europaparlamentets konstsamling med nya brittiska förvärv”, 1992; Katalog från utställningen i Belfast, Edinburgh och London mellan oktober 1992 och januari 1993.