Skip to main content

4. Omsorg om de mest utsatta

Under 2024 antog parlamentet flera lagtexter för att göra om EU:s migrations- och asylpolitik på ett sätt som alla EU-länder enats om[i]. Ett av de viktigaste målen med denna migrations- och asylpakt är att skapa rättvisare och mer ändamålsenliga regler för hur medlemsstaterna erbjuder skydd för människor som hotas av förföljelse och våld.

Integration av utlänningar och flyktingar i EU-länderna är en av de frågor som tas upp i verken under den här rubriken. I projektet Rysk ockupation i Georgien (2024) väver Ani Melikidze samman fotojournalistik och porträttkonst. Personerna på hennes bilder, flyktingar, ser oss rättframt i ögonen utan rädsla. Korridorerna och trapphusen på sanatoriet i Abchazien, där flyktingar placerades i samband med den ryska invasionen, visar krigets ödeläggelse och förstörelse. Alice Kasks verk Nimeta (2001), en gammal, genomborrad träbit som ser ut att vara en spillra från ruinerna, harmonierar med dessa bilder.

Zsófi Kozma//NEM// SZÁMÍTOK (JAG ÄR //INTE// VIKTIG) (2024) – erbjuder oss, i sin långa och glesvävda textilinstallation, ett perspektiv på svårigheterna i samband med integrationen av många migranter i Europa. Samma tema utforskas i flera verk av duon TWOFOURTWO (Constantinos Kounnis och Costas Mantzalos): Vykort från Cypern (2017) och Kalos/Kakos Ilthate (Välkommen/Inte Välkommen) (2020–2021).

Projektet Vykort från Cypern (2017) pågick i tre år. Det tog avstamp i TWOFOURTWO:s kritiska hållning till den sociala och politiska situationen i Cypern efter finanskrisen 2013 och i efterdyningarna av banksystemets kollaps[ii].

Behandlingen av flyktingar belyses av neoninstallationen vid kusten: Kalos/Kakos Ilthate (Välkommen/Inte Välkommen) (2020-2021).

Konstnärsgruppen TWOFOURTWO anlägger ett undersökande perspektiv på frågan om immigration och flyktingar, och detta skildras genom landskapsbilder, främst av havet och kusten. (…) Betraktarens tankar leds mot det internationella lingua franca som idag används för att förmedla dessa bilder, med ord som ”flyktingström”, ”tvångsförflyttad” och det vidriga ”människolast”. En skylt med den dubbla texten ”καλώς/κακώς ήλθατε” (Välkommen/Inte Välkommen) påminner oss om att resan går mot en osäker framtid. Att medvetet byta ut en enda bokstav skapar mångtydighet. Från ”Välkommen” till ”INTE Välkommen”, eller till och med ”god eller ond, välkommen ändå”[iii].

Omsorg om barn, ”Europas nya flyktingar” i Ani Melikidzes fotoprojekt, är ett centralt tema i diptyken Porträtt av en pojke (animation) (1993) av Tiong Ang. Den visar en pojke som ligger i en säng, målad med fotografisk realism. Konstnären har använt grön färg med en sjuklig gulaktig ton på tunn duk och har sedan monterat verket på en ram i form av en öppen bok. Ett uppdraget ögonlock för att undersöka en pupill påminner, kanske oavsiktligt, om de obehagliga närbilderna i Luis Buñuels surrealistfilm från 1929, Den andalusiska hunden. I det fallet tvingades dock ögat upp för att skäras med en pennkniv. En metafor för konstnärens radikala metoder för att försöka vidga publikens perspektiv.

Bräcklighet och ohälsa är frågor som tas upp av Darío Villalba (1939−2018) och Alex Flett (f. 1950), med hjälp av olika visuella strategier. Villalbas Itero Malva (1989) består av utsnitt, både målningar och foton, av kroppsdelar som är omöjliga att identifiera exakt. Vi kan dock se den skälvande köttsligheten genom användning av olika grå nyanser. Denna fusion av måleri och fotografi är typisk för Villalba. Det är som om en del av de verk som gjorde honom berömd världen över på 1960-talet, encapsulados-serien, har placerats under mikroskop i Itero Malva. Andy Warhol kallade verket ”pop soul” och tog starkt intryck av den djupa mänskliga sanning som återspeglas i de anonyma personer som avbildas: funktionshindrade, marginaliserade tiggare eller sjuka personer, isolerade i akrylbubblor[iv].

Ionic Pastoral (1996) av Alex Flett är en ovanlig memento mori‑skildring.Idylliska landskap där herdar oväntat upptäcker en människoskalle eller en grav med inskriptionen ”Et in Arcadia ego” var i 1600-talets barockmålningar vanliga sätt att illustrera livets flyktighet. Flett väljer i stället en lekfull polykromatisk komposition, målad på duk och placerad på golvet, som han kombinerar med skallen från ett får, som i mäktig tystnad tronar på en totemliknande påle.

Flett säger själv så här:

Målningen på golvet (olja på duk) refererar till den gamla keltiska sedvänjan att resa stora runda stenblock med hål i mitten, som skulle fungera som magiska botemedel. Sjuka personer, i synnerhet barn med vitaminbristsjukdomen rakit, fördes genom hålet i stenen för att tillfriskna. Det urgamla konceptet speglas även av skallen från en bagge på en skifferbelagd trästolpe, en bild av ”hednisk” okunskap.

Inlagda i ögonhålorna finns dock linser av glas på vars baksida små keltiska kors har målats. Keltiska helgon, särskilt Sankt Columba av Iona, tog i forntiden över keltiska hedniska platser och kristnade dem med ett kors. (…) Rakit och andra vitaminbristsjukdomar var ett stort problem i både Skottland och resten av Europa under hundratals år, ända fram till våra dagar.

Många framåtsträvande politiker har gjort stora insatser för att förbättra både kost och levnadsstandard för dem som har det sämst ställt, på samma sätt som Sankt Columba värnade om själen för ett litet land i ödemarken på 500-talet. En parallell kamp mot okunskapen, den farligaste av alla fiender. Konstnären hoppas att Ionic Pastoral kommer att inspirera politiker i Europaparlamentet att arbeta för att utrota okunskap och sjukdom, överallt[v].


[i] ”Europaparlamentet godkänner slutgiltigt EU:s nya migrations- och asylpakt”, finns på: https://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20240408IPR20290/europaparlamentet-godkanner-slutgiltigt-eu-s-nya-migrations-och-asylpakt; Europaparlamentet, ”Legislative Train 06.2024, 5: Promoting Our European Way Of Life – Regulation On Asylum And Migration Management – Q3 2020”, finns på: https://www.europarl.europa.eu/legislative-train/carriage/asylum-and-migration-management-regulation/report?sid=8201.

[ii] Mantzalos, C. och V. Pericleous, ”Cultural Errors and Creativity: How Visual and Textual Triggers Create New Meanings”, Error is New Culture. De tog skyltar från företag som gått i konkurs till följd av finanskrisen och gjorde om skyltarna till nya koncept. De satte även verken i en ny kontext genom att skruva på ordens betydelse och på så sätt skapa nya namn/ord med en kritisk blick på dagens Cypern. Denna ordförvrängning, tillsammans med en kombination av text och visuellt uttryck, illustrerar det dagliga livet i Cypern genom konceptet konsumism, penningbegär och storhetsvansinne (…) Är finanskrisen den ”nya Cypernfrågan”? Kommer orden ”ockuperad mark” och ”flyktingar” att ersättas av ord som ”obetalda lån”, ”osäkra fordringar” och ”arbetslöshet”?

[iii] Ibid.

[iv] Museo Nacional Centro de Arte Reina Sofía, Darío Villalba: una visión antológica, 1957-2007, Madrid, 2007.

[v] Europaparlamentets konstsamling.

Lärarhörna

123 – 4
Home