7. Konstens demokratisering
Konstens inträde i vardagslivet, vad gäller viktiga teman och dagens stora samhällsfrågor, t.ex. förhållandet mellan kultur och marknaden, migrationsrörelser och familjen, är ett kännetecknande och genomsyrande drag i de utvalda verk som följer.
Konstverk
Konst omsatt i politisk och social handling finner i dag ett av sina mest effektiva, kontroversiella och framträdande uttryck inom graffitin. Knock, Knock Knocking On Heaven’s Door (2007), av Jaan Elken är resultatet av ett mycket rigoröst arbete som kombinerar teknikerna tachism och graffiti. Efter en hyperrealistisk period lockades Elken av denna alternativa gatukonst, som han ofta fick en skymt av när han bodde i det utsatta området Lasnamäe och för att nå sin ateljé var tvungen att gå uppför flera våningar fyllda med urbana symboler.
Joep van Lieshouts Medicine cabinet (1992) är en metallåda i neutral grå färg och med ett alldagligt utseende – en gjuten reproduktion av ett industriföremål – och utgör ett exempel på ett diskret, konceptuellt konstobjekt som helt tycks sakna sin upphovsman och dennes personlighet. Det rör sig dock om ett motsägelsefullt verk, för när vi öppnar luckan till lådan upptäcker vi konstnärens signatur i stora bokstäver i botten.
Konstnären grundade 1995 Atelier Van Lieshout, en ateljé rotad i en metod som syftar till att försvaga myten om det konstnärliga geniet. För att skapa användbar och fantasifull konst med ett visst mått humor och som står i samhällets tjänst har Van Lieshout börjat med en tvärvetenskaplig metod, vilket innebär att han skapar verk i gränslandet mellan konst, design och arkitektur och undersöker den tunna linjen mellan att tillverka konst och massproducera föremål.
Produktion och konsumtion av livsmedel, när de förvandlats och saluförts av industrin i form av standardiserade produkter och reklamsymboler, är ett centralt motiv i Marko Blažos hyllning till Andy Warhol, i vilken han uttryckligen refererar till den amerikanske konstnärens 32 soppburkar från 1962, som i dag anses vara dennes främsta popkonstnärliga verk. I Warhol 1 (2007) har Blažo slagit in soppburken i ett yttre skal av grekisk-romerska pelare som påminner om romersk antik och klassisk konst, vilket antyder en slags förbindelse mellan klassisk kultur och masskultur.
Migrationsrörelser och dess djupgående inverkan på familjer och samhällen är ett centralt tema i den maltesiska konstnären Ruth Bianco karriär, med projekt som Connecting geographies och Tidal dialogues and transit zones, som utvecklar forskningsunderbyggda konstmetoder för att undersöka frågor som rör territorium och gränsöverskridande rörelser.
Polyptyken Lines of migration (2020-2021) har tveklöst anknytning till art contestaire eller gatukonst, vilket syns i det uttrycksfulla bruket av kollage och de kommunikativt effektiva symbolerna och kärnfullt skrivna meddelandena. Som konstnären själv påpekat har verkets hantverksmässiga och taktila egenskaper en bärande roll för hennes koncept, i synnerhet eftersom verket skapades under coronapandemin, då människor runtom i världen tvingades till avlägsna och socialt distanserade former av mänsklig kontakt.
I Edith Karlsons Family (2019) betraktas familjeband från ett ovanligt perspektiv. Karlsons gestalter är ofta monster eller djur. De kan stamma från såväl utrotade djurarter som den medeltida monsterikonografi som i våra dagar har letat sig in i den fantastiska litteraturen och filmen.Karlsons skulpturer har ibland beskrivits som fabler, i synnerhet när hennes djur eller varelser fått mänskliga drag och beteenden, så att de kan kommentera dagens samhälle med en kritisk blick.