Från engagerad konst till demokratisk artivism
Inledning
Utställningen Changemakers utforskar hur konst kan fungera som ett verktyg för samhällsförändring genom att flera generationers visuella konstnärers verk sammanförs. Den tar upp europeiska konstnärer från andra hälften av 1900-talet, som i sitt arbete behandlade sociala och politiska frågor, och kontrasterar dem mot samtida unga konstnärer som utövar artivism – en hybridform där teknik för visuell konst och scenkonst kombineras med aktivismens strategier och mål[i].
Båda dessa generationers konstnärer anser att deras verk har politisk betydelse, inte bara ur ett ideologiskt och poetiskt perspektiv, utan även ur ett tekniskt och materiellt perspektiv. De uppfattar sitt konstnärskap som ett sätt att föra sitt samhälles talan samt som ett kritiskt vittnesmål om aktuella frågor av social betydelse.
Dessutom ser man genom hela katalogen hur flera av de utvalda artivisterna dragit paralleller mellan de processer, strategier och samarbetsformer som kännetecknar deras konstnärliga arbete och de debatter, förhandlingar och beslutsförfaranden som är typiska för ett parlamentariskt demokratiskt system.
Det urval som gjorts ur Europaparlamentets samling av samtida konst fokuserar på konstnärer som under hela sin karriär och i sina konstverk har visat ett engagemang för sin tids sociala och politiska verklighet, särskilt Emilio Vedova, A.R. Penck, Georg Baselitz, Felix Droese, Darío Villalba, Jannis Kounellis och Adolf Frohner. Deras respektive verk och karriärer, bland annat att de deltagit i konstnärliga grupper och ställt sig bakom olika manifest, vittnar om en viss rebellisk attityd till historiska, politiska och sociala sammanhang som skulle kunna begränsa eller hota tanke- och yttrandefriheten.
Vissa av dem var inte rädda att ta upp ämnen, frågor och fakta som är obekväma för allmänheten och den politiska makten – ett utmärkande drag som är tydligt hos konstnärer som Darío Villalba, Claus Carstensen och Yiannis Psychopedis. Deras verk återspeglar alltid övertygelsen om att man som konstnär eller visuell konstnär har ett ofrånkomligt ansvar att ändra tittarens perspektiv.
Utöver de ovannämnda konstnärerna, och för att skapa en koppling till dagens samhälle, innehåller utställningen ett antal bidrag från unga artivister. Många av dem skapade ett konstverk eller en konstnärlig intervention inom ramen för projektet ”Pop the vote! Culture on the ballot”, som lanserades av Culture Action Europe och medfinansierades av Europaparlamentet. Huvudsyftet med detta initiativ var att få unga medborgare att rösta i EU-valet 2024, särskilt i länder som Belgien där rösträttsåldern har sänkts.
Utställningen uppmärksammar europeiska konstnärers arbete vars karriärer har kännetecknats av ett engagemang för politisk frihet och yttrandefrihet, vilket ibland har inneburit en risk för dem själva eller för deras yrkesutveckling. Dessa konstnärer har spelat en viktig roll när det gäller att töja på den visuella konstens tekniska och tematiska gränser, samtidigt som de har vågat utmana konventioner och censur.
Urvalet av konstverk har delats upp i fyra kapitel och återspeglar de viktigaste teman som tas upp i både samlingens verk och den unga generationens artivism.
- 1. Yttrandefrihet, frihet i rörelse och språk
- 2. Etik och politisk frihet, demokrati och val
- 3. Migration: integration och europeisk identitet
- 4. Omsorg om de mest utsatta
- 5. Additional Resources
[i] Nossel, S., ”Introduction: On ”Artivism,” or Art’s Utility in Activism”, Social Research: An International Quarterly, volym. 83, nr 1, 2016, s. 103-105. Projektet MUSE, https://doi.org/10.1353/sor.2016.0023.
Av organisatoriska och tekniska skäl kan inte alla de konstverk som ingår visas på alla platser – först i Bryssel och Strasbourg – där utställningen visas.