Varför Konst och demokrati?
Vad är demokrati? Varför har Europeiska unionen tagit till sig demokratiska värden? Europaparlamentets samling av samtidskonst innehåller ett stort antal konstverk som kan hjälpa till att tackla dessa frågor och ge en inblick i hur demokratin har tolkats av bildkonstnärer från olika europeiska länder.
I de utvalda konstverken framträder konstnärernas olika kritiska och personliga visioner. Det rör sig om konstnärer som genom sina verk har tagit tydlig ställning för demokratin och som bidrar till en ökad medvetenhet om behovet av att stå upp för demokratiska friheter. De understryker skyldigheten att vara uppmärksam och att delta i så pass viktiga processer som valet till Europaparlamentet faktiskt är. De påminner oss på så vis om att också EU:s medborgare har en viktig roll när det gäller att försvara demokratin genom att rösta i det kommande valet till Europaparlamentet i juni 2024.
Utställningsberättelsen syftar dessutom till att ge värdefulla perspektiv på allt det som ligger till grund för en sund demokrati, såsom respekt för demokratins spelregler och ett politiskt engagemang från samhällets sida, utöver andra relaterade problem som innebär utmaningar och sätter våra demokratiska värden på prov, såsom förhållandet mellan medborgare och institutioner, massmediernas roll när det gäller att ge tydlig och tillförlitlig information, gränserna för statlig makt gentemot medborgares privatliv och initiativ samt migrationsrörelser och gränsöverskridande rörelser.
I vissa framträdande inriktningar inom den samtida konsten kastas en reflekterande och kritisk blick på vår moderna världs sociala och politiska verklighet, ofta med ett visst mått av ironi, sarkasm, skepsis eller bitterhet. Dessa inriktningar kännetecknas starkt av det intellektuella, moraliska och i vissa fall öppet politiska engagemang som var utmärkande för så många konstnärer under 1900- och 2000-talet.
Konsten kan inta ett kritiskt perspektiv som tränger in i och går bortom våra till synes vardagliga liv och uppenbara sådant som ofta går obemärkt förbi, belysa obekväma sanningar och ställa moraliska och historiska frågor. Detta är konst som är avsedd att varna och ge råd, klarsynt kommentera och väcka tankar.
Konsten är ett kraftfullt verktyg för att kommunicera och skapa medvetenhet om olika problem, eftersom det genom konsten går att uttrycka sig på ett sätt som är omöjligt med det talade eller skrivna ordet. Konsten har förmågan att beröra och föra människor samman. Den har förmågan att väcka tankar och idéer och kan stå som utgångspunkt för samhällsdialog, för djupa samtal om vad som är viktigt för samhället, och för att bryta den polarisering som omgärdar vissa frågor.
Inom dagens bildkonst finner man strömningar med namn som artivism, ”engaged art”, communitykonst, ekologisk konst osv., som ser konsten som ett protestvapen och uttryck för frågor och problem av politisk karaktär, som därför kan diskuteras i en demokrati.
Konsten blir på så vis både ett sätt att kommunicera och ett politiskt verktyg för förändring och omdaning av samhället, ett språk som sträcker sig bortom universitets- och museivärlden och vidare till andra områden där det kan nå en bredare publik. Framväxten av flera av 1900-talets avantgardistiska strömningar såsom dadaism, surrealism och den konceptuella konst som kom senare utgick från en liknande ambition, även om den tog sig uttryck i vitt skilda metoder och mål.
Det har under årens lopp förekommit ytterst få konstnärskollektiv eller konstnärliga rörelser med ordet ”demokrati” i namnet. Men det skedde 1974, när ett konstnärskollektiv bildade gruppen ”Artists for Democracy”, som hade ”ett klart och tydligt mål: att uttrycka solidaritet med den politiska kamp som pågår globalt. Gruppens experimentella metoder utgjorde inte bara nya sätt att skapa konst, utan också alternativa metoder för att uttrycka politiska idéer och agera politiskt. (…) Artists for Democracy utövade solidaritet som en kreativ politisk handling”.
Man får inte glömma att de konstverk som ingår i denna utställning, likt många andra som förekommer i samlingar och utställningar runtom i Europa, har sprungit ur möjligheten att det demokratiska samhället ger enskilda personer möjlighet att med olika medel fritt uttrycka sina åsikter och tankar. En av dessa kommunikationskanaler är den konstnärliga, som är knuten till utvecklingen av intellektet och kritiskt tänkande, något som Europaparlamentet har framhållit:
”Främjandet av den kulturella mångfalden i Europa och medvetenheten om gemensamma rötter utgår från den konstnärliga yttrandefriheten samt konstnärers och kulturaktörers kunnande och kompetens, och från att det finns livskraftiga och härdiga kulturella och kreativa sektorer i den offentliga och privata sfären som är i stånd att skapa, göra innovationer och framställa sina verk samt sprida dem till en omfångsrik och heterogen europeisk publik.”
”Europa utmärks av en oerhört stor kulturell, social, språklig och religiös mångfald.I ljuset av detta är de gemensamma värderingar som binder samman våra samhällen, såsom frihet, social rättvisa, jämställdhet och icke-diskriminering, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstaten, tolerans och solidaritet, nödvändiga för Europas framtid.(…)Europaparlamentet betonar det rika bidrag som europeisk konstnärlig produktion ger den kulturella mångfalden och den roll som denna därigenom spelar för att sprida EU:s värderingar och få unionsmedborgarna att utveckla sitt kritiska tänkande (…).
1. Europeiska unionen. Det europeiska bygget. Demokratin och dess spelregler.
2. Medborgerligt och politiskt engagemang.
3. Förhållandet mellan medborgare och den offentliga förvaltningen och rättsväsendet
4. Risker och faror för demokratin.
6. Demokrati och stadsomvandlingar
